Det ligger ett brev brevid mig här på köksbordet. Och inte ett sådant där tråkigt platt vitt med plastfönster. Nej det här brevet är bulligt gult och prydd med ett rött hjärta. Jag suger lite på karamellen. Inte varje dag man får bulliga brev liksom. Tror jag ska gå ut i finvädret, hänga en tvätt, ta med något kallt att dricka och sätta mig i gräset och öppna. Decemberbarn är inte bortskämda med att öppna paket i solen.  

Nu drar jag till stranden och pluggar. Där finns det inget internet att slösa tid på. Hjälp, vad smart jag kommer bli.

Ingen dålig start på nationaldagen för norrmännen. Fem minuter in på den heligaste av dagar kör de över Europa hur lätt som helst. Det är coolt. Jag kikade på finalen på jobbet tillsammans med nattvakten. Han var glad så länge Norge slog Sverige sade han. Måste bli ett muntert nattskift.

På vägen hem från jobbet hörde jag redan Fairytale som fylleskrål. Natten till den sjuttonde är den stora festardagen alla år, och blir garanterat det i år. Extra firande, extra norgekärlek och extra fylla. Extra allt helt enkelt. 

Okej, examen nummer två. "Planlegging og drift av hoteller". Det är sol ute men jag sitter inne vid köksbordet, lyssnar på musik och försöker hitta något som är intressant i kurslitteraturen. Det verkar dock vara helt omöjligt. Jag bläddrar fram och tillbaka, gäspar lite och dricker litervis med kaffe. För som alla vet, man blir kissnödig av kaffe och då kan man hålla paus utan dåligt samvete.

Egentligen kunde kursen varit hur intressant som helst. Hur man ska driva och bygga ett hotell: byggnadsregler, handikappanpassningar och revenue managment, är just sådant som är extremt relevant om man som jag ska ha en karriär inom hotellbranschen men när boken som hör till är skriven på grundskolenivå och förklarar att en servitör serverar mat och att nattreceptionisten matar guldfisken blir jag bara irriterad. 

Och det värsta av allt: det kompendium på trehundra sidor som också ingår i kurslitteraturen är skrivet med Comic Sans. Ett typsnitt som var lite kul att skriva brev med på mellanstadiet. Jag kan omöjligt ta stoffet jag läser på allvar.

Malin, du som vet, borde det inte vara förbjudet med Comic Sans på ett universitet? 

Imorgon klockan nio drar det igång igen. Examen! Sitter och kikar på några småting men tror att jag ska ge mig. Det jag inte vet nu kommer jag helt enkelt inte att lära mig. Makroekonomi är den lyckliga utmanaren som ska få mig att bli blöt under armhålorna och trycka frenetiskt på miniräknaren.

Känner mig otroligt mycket lugnare än vad jag brukar. Kanske för att det här bara är början. Den artonde maj (dagen efter nationaldagen, mina medstudenter river sitt hår!) är det dags för nästa examen och först den fjärde juni äger den sista rum. Går det skit nu har jag helt enkelt två examen att rätta till det på. Eller alltså, resultatet på just makron blir ju inte bättre, men mitt snitt kan ändå bli okej.

Som att någon bryr sig liksom.

Tänk vad märkligt det är när tillfälligheterna styr. Igår kväll tittade jag på "Berg flyttar in" och fick en skymt av Dregens flickvän Pernilla Andersson. Googlade och fick syn på ett youtube-klipp där Dregen och Pernilla framför Olle Ljungströms "Jag och min far". Sedan kikar jag på ett annat klipp där Pernilla sjunger en bra med låt med konstig titel: "Johnny Cash och Nina P".

I liknande-klipp-listan ser jag ett klipp med Björn Gustafsson. Vad klippet gör i den listan och varför jag kikar på det vet jag inte, men Björn gjorde en sketch tillsammans med Nour El-Refai. Återigen kikar jag i liknande-klipp-listan och upptäcker något som heter "Raj Raj". Och just där blev min kväll gjord. Detta är säkert gammalt i Sverige, för trots att jag försöker hänga med i vad som händer i den svenska nyhetsvärlden är det rätt mycket som går mig förbi. Måste ju ha lite koll på Norges kändisar, oljepolitik, nationaldagsfirande och sånt för att kunna integrera mig någorlunda.

Iallafall, Cecilia Forss är ju helt otroligt underbar som präst men framförallt när hon har snott jobbet som badvakt: