Är precis hemkommen från en underbart god komlemiddag hos Svens morbror med familj. Och nej, jag befinner mig inte i Trondheim. Sven är nämligen, lite hemligt sådär, femtio procent rogalänning vilket betyder att halva hans släkt bor någon mil utanför Stavanger. Idag har alltså varit en riktig klassisk söndageftermiddag med familjemiddag, något som inte är så vanligt när man bor sisådär nittio mil hemifrån. 

När vi kom hem tog vi itu med den krossande rutan. Bort med all ihoptejpad kartong som suttit som skydd och av med hela fönstret. Mitt i all olycka verkar vi nämligen ha lite tur. En släkting till husägarna är glasmästare och familjepris brukar ju vara en aning billigare. Med andra ord så blir det kanske sverigetur och hårklipp trots allt.