Ska hem imorgon. Åker härifrån tidigt på morgonen och nu är jag givetvis på väg till jobbet. Utan att ha packat. Varför lär jag mig aldrig? Dagen innan långresa behöver jag vara ledig. Så att jag i lugn och ro kan snygga till härhemma, fixa matsäck och packa resväskor. Det här är sista gången, iallafall om jag ska köra, som jag säger ja till jobb dagen före resa. Så det så.

Julshopping stod på schemat för dagen men kan inte direkt påstå att det blev så lyckat. Det var mycket mysigare att sitta på kafé och dricka kaffe. Känner dock ingen stress, har de flesta klapparna klara i huvudet och man kan hitta mycket fint i Sverige också, blir kanske till och med en aning billigare.

Måste bara säga att det gick grymt bra att jobba idag. Det svåraste är när telefonen ringer, man har en krånglig incheck och det samtidigt är kö. Men jag fixade det OCH jag var trevlig samtidigt. Folk i allmänhet klassar serviceyrken som lågstatus men jag tycker det är värt så mycket mer. Det är en konst att kunna ge bra service, en talang inte alla har. Jag ser det som min största karriärmässiga utmaning, att bli en grym serviceleverantör. Den bästa faktiskt. För blir jag det kan jag göra vilka misstag som helst, och sedan i bra serviceanda rätta till de och ändå betraktas som ofelbar.

På en marknadsföringsföreläsning nu i höst fick jag höra ett smart citat från någon harvard-snubbe: "The ideal would be to introduce a screw-up and then recover from it". Bra att ha i bakhuvudet när man känner att allt bara blivit fel fel fel.

Allt jobb och allt skolarbete har satt sina spår här hemma. Sven har fixat och donat men det är en sak som jag föredrar att fixa själv och det är tvätten. Det känns säkrare så. Min motvilja till att lämna ifrån mig tvätten har resultert i ett tvättberg av världsklass. Det enda som har tvättats här hemma den senaste månaden är jobbkläder och underkläder. Resten av kläderna har hopat sig upp i obestigliga berg och med så få dagar kvar innan hemresa, och med så mycket som ska göras innan dess, har jag endast en lösning på bergsbestigningsproblematiken. Många påsar och en stor bil...

Men är det verkligen okej att som tjugofemåring ta tvätten med sig hem till mamma?

Eftersom nuet just nu bara innehåller trötthet och uppgivenhet föredrar jag att tänka på framtiden. Tack och lov är framtiden jag tänker på precis runt hörnet, men ni vet hur det är. De sista dagarna före semester är långsamma dagar.

Om en dag är sista examen inlämnad och om en dag och en natt har jag en hel ledig dag att se fram emot utan varken skola eller något av jobben. Jag ska fira luciadagen med sömn, julshopping och På Spåret i repris.

Om en vecka sitter jag troligtvis och gäspar vid köksbordet hos mamma och pappa. Dricker lite julmust och varvar ner efter den långa bilturen. Och om en vecka och en dag upprepar jag traditionen från ifjol. Åker riktning Småland för slutdestination Kalmar, med mission systerhämtning.

Det kommer bli en bra julsemester i år.

Helgen har varit minst sagt stressig, jobb här och jobb där och lite inpressat skolarbete däremellan, vilket givetvis resulterade i att jag vaknade på den nya veckan med en dryg huvudvärk. Jag försöker stå emot värktabletter så långt det bara går i tron på att det ska stärka mitt immunförsvar. Kanske skitsnack , vem vet, jag blir sällan sjuk iallafall. Idag trotsade jag dock mina principer eftersom det nya jobbet kräver ett friskt huvud. Tog ett par värktabletter och det hjälpte så mycket att jag nästan lärt mig hur man får till en GM på rätt sätt.

Helger som denna är jag iallafall glad för att min sambo fixar så mycket. Han är rätt lat, liksom jag, men när jag kom hem sent sent efter julbordet i fredags var hela lägenheten nystädad och julpyntad. Värmeljus var tända och två lulliga personer (mister sven och övernattande oslobo) satt vid köksbordet och väntade med kall öl. Likadant med lördagens julbord som avslutades aningen tidigare. Då satt samma personer, nästan lika lulliga och väntade med middagsmat. Och inte med vilken middag som helst heller utan med krokodil- samt kängurukött. 

Igår kväll torkade jag upp en spya på jobbet. En vuxen man hade spytt i en stol. De tre senaste helgerna har innehållt ett uppkast var och alla tre har varit gjorda av män. Vad är det med julbord och manlig fylla? Överallt annars tycker jag alltid att det är kvinnor som blir jobbigast när de drickor men på julbord är det utan tvekan männen.

Är det någon som har på gränsen till alkoholproblem skulle de se till att jobba som servitör på ett julbord. Att torka upp ett maginnehåll av julmat och öl kan få vem som helst att vilja vara alkoholfri.

(Behöver väl knappast berätta att jag efter igår är mer nöjd med mitt nya jobb än någonsin.)