Att mitt sociala liv just nu är lika med noll är en annan femma
Jag har satt upp en läsplan. Jag har skrivit in i kalendern vilken dag jag ska läsa vad för att vara så mest förberedd till examen som möjligt. Det lustiga är att jag har lyckats följa läsplanen i två veckors tid. Vet inte vad som har hänt. För det första har jag tydligen klarat av att planera realistiskt, vilket jag aldrig aldrig gör, och för det andra så har jag gjort vad som stått och inte skjutit upp det. Håller jag på att bli ordentlig (läs vuxen)?
Den sjunde
Konfirmation på jobbet idag. Här i Norge verkar konfirmation var superstort. Middag på hotell, en massa tal och flera tusen kronor i present till konfirmanden. Vet inte om detta konfirmationsfirandet är en tradition eller bara ett bevis på hur snuskigt rika norrmän har blivit. Vet inte heller om jag är så förtjust i tanken på att en fjortonåring får så mycket pengar för att han eller hon har erkänt sin kristna tro. Jag menar, var jag fjorton idag skulle jag erkänna vilken tro som helst om jag kunde få ihop två månadslöner på det (ja så mycket pengar pratar vi om).
Vad jag däremot starkt gillar i den norska traditionen är alla dessa tårtbufféer. Bröllop, dop och konfirmation, det slår aldrig fel, allt avslutas alltid med en smaskig tårtbuffé. Idag packade jag upp fem stora tårtor till ett sällskap på tjugo personer. När gästerna började gå frågade jag konfirmandens mamma om det var dags för mig att packa in tårtorna. Till svar fick jag ett nickande som avslutades med: Men bara ta för er av tårta ni också.
Antar att jag inte ens behöver nämna i vilken himmel jag hamnade.
Vad jag däremot starkt gillar i den norska traditionen är alla dessa tårtbufféer. Bröllop, dop och konfirmation, det slår aldrig fel, allt avslutas alltid med en smaskig tårtbuffé. Idag packade jag upp fem stora tårtor till ett sällskap på tjugo personer. När gästerna började gå frågade jag konfirmandens mamma om det var dags för mig att packa in tårtorna. Till svar fick jag ett nickande som avslutades med: Men bara ta för er av tårta ni också.
Antar att jag inte ens behöver nämna i vilken himmel jag hamnade.
Ännu en jobbhelg
Det är fjärde dagen på rad med sol här i väst. Helt otroligt.
Idag har jag suttit på skolan och läst. Skönt att vara där på helgerna, då är det mycket mindre folk som surrar omkring. Ska strax iväg och jobba. Är trött. Dum som jag är har jag tagit på mig extra arbetspass precis runt examen men det var kris och jag har tänkt att följa devisen ju mer man har att göra desto mer blir gjort.
Har räknat på hur mycket jag har jobbat denna termin och det ligger på runt 70% av heltid. Det är alldeles för mycket men jag kan inte låta bli. Jag gillar pengar. Eller rättare sagt, jag ogillar att inte ha pengar.
Måste stryka skjorta...
Idag har jag suttit på skolan och läst. Skönt att vara där på helgerna, då är det mycket mindre folk som surrar omkring. Ska strax iväg och jobba. Är trött. Dum som jag är har jag tagit på mig extra arbetspass precis runt examen men det var kris och jag har tänkt att följa devisen ju mer man har att göra desto mer blir gjort.
Har räknat på hur mycket jag har jobbat denna termin och det ligger på runt 70% av heltid. Det är alldeles för mycket men jag kan inte låta bli. Jag gillar pengar. Eller rättare sagt, jag ogillar att inte ha pengar.
Måste stryka skjorta...
Klarblå himmel och nya vårskor
Igår drack jag en öl på en uteservering vid vattnet och idag har jag ätit smaklösa jordgubbar. Bara för att det är sol liksom. Bara för att det snart är sommar. Och så har jag köpt vårskor, bara för att jag var tvungen. Det blir varmt med vinterskor i solen.
Sven är i Sthlm idag. Utan mig. Känns så konstigt. Sven i Sverige utan mig går inte helt ihop i tankarna mina.
Sven är i Sthlm idag. Utan mig. Känns så konstigt. Sven i Sverige utan mig går inte helt ihop i tankarna mina.
Innehåller människor och lite annat
Jag gillar människor. Människoöden, människovardagar och människorelationer. Säkert därför jag är så otroligt överförtjust i bloggar. Människor som skriver om sig själva, stora och små händelser i vardagen. Sanningsvinkling eller från hjärtat spelar ingen roll för det är en person som skriver, någon som är som jag fast inte samma (och som jag oftast skulle vilja vara eftersom alla bloggares liv låter så mycket mer spännande än mitt).
Min förtjusning för människor gör också att jag allra helst läser romaner framför deckare och ser drama eller romantiska komedier framför action. Romaner, drama och romantiska komedier är mer människoaktiga liksom.
I söndags överraskade jag dock mig själv i biomörkret genom att bli riktigt förtjust i en rysare. Den är spansk, heter The Orphanage och är mycket sevärd.
Min förtjusning för människor gör också att jag allra helst läser romaner framför deckare och ser drama eller romantiska komedier framför action. Romaner, drama och romantiska komedier är mer människoaktiga liksom.
I söndags överraskade jag dock mig själv i biomörkret genom att bli riktigt förtjust i en rysare. Den är spansk, heter The Orphanage och är mycket sevärd.
Förgyllning av arbetsdagen
Fick en sådan härlig kommentar på jobbet igår. På söndagar är det söndagsbuffé och söndagsbuffé innebär barnfamiljer, vilket i sin tur innebär lekhörna med en massa leksaker och film.
Till andra sittingen kommer ett par in med sin ett och halvt år gamla son. De försöker äta men det är stört omöjligt då sonen vägrar att sitta still. Jag går bort till lekhörnan för att hitta en leksak som kanske skulle kunna underhålla sonen medans föräldrarna äter. I lekhörnan sitter det två killar, runt sju år gamla, och ritar. Jag pratar lite med dem och de hjälper till att hitta en passande leksak till ett och ett halvt-åringen. Precis innan jag ska gå tittar en av killarna lite undrande på mig, lägger huvudet på sned och frågar: Duu, är du från en annan huvudstad?
Till andra sittingen kommer ett par in med sin ett och halvt år gamla son. De försöker äta men det är stört omöjligt då sonen vägrar att sitta still. Jag går bort till lekhörnan för att hitta en leksak som kanske skulle kunna underhålla sonen medans föräldrarna äter. I lekhörnan sitter det två killar, runt sju år gamla, och ritar. Jag pratar lite med dem och de hjälper till att hitta en passande leksak till ett och ett halvt-åringen. Precis innan jag ska gå tittar en av killarna lite undrande på mig, lägger huvudet på sned och frågar: Duu, är du från en annan huvudstad?
När skjuts ses som en självklarhet
Jag är en elak person. Tog bilen till jobbet igår eftersom jag är så otroligt trött på att gå en halvtimmes promenad hem mitt i natten, lite frusen och rätt så mycket rädd. Jobbade med två stycken som bor i en helt annan stadsdel än vad jag gör och ingen av dem visste att jag hade bil. När det börjar närma sig stängningsdags säger den ena: Åh, jag önskar att någon hade bil. Jag nickar lite instämmande och min andra kollega fortsätter: Ja men Lisa kommer ju att ha bil snart. Jag fortsätter att nicka instämmande och tänker att de skulle bara veta att bilen som jag pratat om att köpa faktiskt står utanför på parkeringsplatsen.
Vi stänger, jag säger hejdå och skyndar mig ut från hotellet. Kör iväg med bilen och har lite dåligt samvete över
kollegornas dyra taxiresa men samtidigt är det så skönt att vara hemma på några minuter. Hade jag skjutsat kollegorna hade min hemfärd tagit över tjugo minuter. Frågan nu är bara hur länge jag kan hålla tyst om bilköpet. Funderar på att gå till jobbet idag för att slippa dilemmat.
Vi stänger, jag säger hejdå och skyndar mig ut från hotellet. Kör iväg med bilen och har lite dåligt samvete över
kollegornas dyra taxiresa men samtidigt är det så skönt att vara hemma på några minuter. Hade jag skjutsat kollegorna hade min hemfärd tagit över tjugo minuter. Frågan nu är bara hur länge jag kan hålla tyst om bilköpet. Funderar på att gå till jobbet idag för att slippa dilemmat.
Inte en anekdot men ett litet minne
Maja, jag och Caroline
Köpenhamn, sommaren 2003
Med fingrarna i kläm
Sitter i skolan med mina böcker och romantiserar förra terminens examenspluggande. Allt var så mycket enklare, nyare och mindre soligt då. Det är svårt att läsa när det är fint väder. Jag gör precis som i höstas: sätter upp delmål, köper kaffe och håller välbehövliga pauser. Trots det går allt trögare nu än då. Behöver studietekniktips. Någon?
För övrigt är mitt nagellack för dagen klarblått. Hett, så jäkla hett.
För övrigt är mitt nagellack för dagen klarblått. Hett, så jäkla hett.
Stolt ägare av
Inte många svenskar som kan skryta över att ha den här bjässen i bokyllan.
Listan avklarad
Sven är på besök. På uppdrag i Stavanger för att krama mig, köpa bil och hitta lägenhet. Vi gäspade några gånger, rullade tummarna och så var det check, check och check.
Mot Sherwoodskogen!
Efter fått lite nys hos mina favoritbloggerskor om att det vankas skatteåterbäring så kollade jag min danska internetbank. Tack så mycket. 6 913DKK. Och eftersom den danska kronan är starkare än den norska blir det över sjutusen. Så underbart. Ja, jag är pengakåt.
Uppdatering: Fick brev från norska staten idag och tydligen har jag lyckats betala 1013NOK för mycket i skatt, en otrolig bedrift med tanke på att jag endast fick utbetalt lön en gång under hela 2007. Men vad tusan. Skål!
Oväntat besök
Det ligger ett stort skalbaggeliknande djur under min säng. Satte precis en kopp över den. Usch, jag kommer ha sådana mardrömmar inatt. Jag gillar inte djur. Varenda mardröm jag har handlar om djur. En gång satte jag mig upp i sängen och skrek eftersom jag drömt om hoppande delfiner. Det är inte så normalt.
Inte så smart trots allt
Nu börjar den komma. Stressen över hur långt efter jag ligger i skolan. Jag visste det, sade de för bara någon vecka sedan att när vi kommer in i april kommer jag förstå hur nära examen är och hur mycket jag ligger efter i läsandet. Får lite panik över att jag har femton arbetsdagar i april och ingen tid att läsa, men egentligen är det ju inte där problemet är. Att jag kommer iväg och jobbar är bara bra, ju mer jag har att göra desto effektivare blir jag. Det största problemet är allt det andra, som måste skäras ned på: fest (även om det redan nu är extremt lite), slösurfande (egentligen är det det enda problemet) och sovande (inte mer än sju timmar, vuxna människor behöver inte så mycket sömn).
Struktur och jag vet att jag klarar det. Eller? Ah, alla vet att jag klarar det hela tiden och jag gör säkert det men vad alla inte vet är hur mycket stress, hopplöshet och tårar det är som ligger bakom. Det är egentligen en liten hemlighet, men jag är inte alls så smart som alla tror. På något sätt så blir det ändå alltid bra till slut, men men men man jag vet ju aldrig det i förväg. Någon gång borde denna tur ta slut.
