En kvinna på femtiofem började hyperventilera vid stängningstid idag, efter ett alltför stort alkoholintag. En timme senare är jag på väg hem och möter polisen vid utgången. De ska omhändertag kvinnan och frågar om jag hade sett henne. Mår lite dåligt över att jag sålt alkohol till henne men till mitt försvar kan jag säga att hon kanske köpte tre glas och sedan gick runt och klängde på fyrtioåriga män, kastade med håret och drack deras gin&tonic, jack daniels&cola, öl, vin, ja, det som fanns till hands. För ytterligare försvar så var jag inte ensam, en bartender och hovmästaren var också på jobbet. Jag är extrahjälp...

Ser vi bort ifrån ansvar och samvetskval så har jag en annan känsla också. Trots att jag inte vet någonting om denna kvinna så kan jag inte låta bli att förakta henne. Jag försöker verkligen känna sympati men det är svårt. Hur kan man bli så full vid femtiofemårsålder, en tisdag, bland kollegor? Det är så avskräckande att jag just nu i denna stund utan några som helst probelm skulle kunna tänka mig ett liv utan ens en milliliter alkoholrik vätska.